Stärkandet av journalisters säkerhet är en central del i arbetet med yttrande- och pressfrihet. Unesco har en ledande roll inom FN-familjen på detta område och har därmed en viktig uppgift att samordna och agera pådrivande i arbetet.

Foto: ©Unesco/Jean O
Foto: ©Unesco/Jean O

Redan 1997 antog generalkonferensen (Unescos högsta beslutande organ) en resolution som fördömde våld mot journalister och uppmanade medlemsländerna att förhindra, utreda och bestraffa brott mot journalister. Unescos generaldirektör fördömer sedan dess varje enskilt mord på en journalist.

Sedan 1993 har 1560 journalister rapporterats mördade till ”Unesco observartory of killed journalists.” Det är frivilligt att medlemsstater rapporterar in journalister som blivit mördade för att de gör sitt jobb med att sprida information. Frivilligheten betyder att det förmodligen finns ett mörkertal. I nio av tio fall går gärningsmannen fri, vilket leder till ytterligare våld och hot, som i sin tur bidrar till att demokratin urholkas. Därför är det viktigt att bekämpa straffrihet för brott mot journalister. Den andra november varje år uppmärksammar Unesco detta genom den internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister.

2011 bjöd Unesco in till ett så kallat UN Inter Agency-möte för att formulera en gemensam handlingsplan. Syftet var att mobilisera hela FN-familjen, dess medlemsstater, regionala organ för mänskliga rättigheter och icke-statliga organisationer att samarbeta för att främja en säkrare miljö för journalister. Mötet resulterade i UN Plan of Action on the Safety of Journalists and the Issue of Impunity.

Sverige spelade en aktiv roll i utformandet av handlingsplanen, och är pådrivande för att Unesco ska upprätthålla sin ledande roll i implementeringsarbetet.


Senast uppdaterad 12 oktober 2022