Oro och ångest

Oro

Alla människor oroar sig då och då över olika saker. Men ibland kan det kännas som att oron lever ett eget liv och att den är svår att stoppa. En sådan oro kan vara mycket energikrävande och leda till känslor av fysisk och psykisk utmattning. Dessutom kan det bidra till magont, stela axlar, koncentrationssvårigheter och en mängd andra problem som påverkar livskvaliteten negativt.

Vad är oro?

Oro är en ström av tankar och bilder om framtiden som är negativa. Oron bottnar i en intolerans för osäkerhet och börjar vanligtvis med ”tänk om..?”-frågor. Den vidmakthålls vanligtvis även av positiva antaganden om oro, negativt tänkande och tankemässigt undvikande. Oro brukar vanligtvis delas upp i två olika typer: oro över aktuella problem och oro över hypotetiska situationer.

Att oroa sig över aktuella problem innebär att oroa sig över problem som det faktiskt går att göra någonting åt här och nu. Det finns en lösning att vidta, men av olika anledningar undviks den. Ett exempel är att oroa sig över att ha ett missat telefonsamtal, men att inte ringa upp på grund av oro för att det ska vara dåliga nyheter.

Att oroa sig över hypotetiska situationer handlar istället om att oroa sig över saker som eventuellt skulle kunna hända i framtiden, men där det inte finns något att göra här och nu för att förhindra det. Ett sådant exempel är att oroa sig över att en anhörig ska drabbas av en allvarlig sjukdom. Det går inte att utesluta att det kan hända, men det finns samtidigt inget att göra här och nu för att förhindra det.

Har kan jag hantera oro?

Att lära sig skilja mellan oro för aktuella problem och oro för hypotetiska situationer är ofta viktigt för att kunna minska ned sin oro. Med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT) kan du träna dig i att hantera dina orostankar på ett mer konstruktivt sätt. På Moment Psykologi behandlar vi oro med KBT. KBT är en av de psykologiska behandlingar som har bäst stöd i forskning och betraktas som en evidensbaserad metod.

Ångest

Alla människor har ibland ångest. Det är en naturlig reaktion på hot och faror som är mycket viktig för vår överlevnad. Men ibland kan det kännas som att ångesten lever ett eget liv och det kan vara mycket begränsande i vardagen.

Vad är ångest?

I vardagstal används ordet ångest ofta som en synonym till en diffus känsla av obehag som hänger ihop med tryck över bröstet och svagt illamående. Men ångest är egentligen mycket mer än så.

Ångest kan beskrivas som ett sofistikerat alarmsystem som går igång när vi ställs inför faror och hot. När alarmet går förbereder sig hjärnan och kroppen omedelbart på att agera och därför kallas ångestreaktionen ofta för kamp-/flyktresponsen. Denna reaktion är livsnödvändig och dess syfte är att skydda oss och främja vår överlevnad.

För att vara förbered på att agera aktiveras tre olika system vid en ångestreaktion:

Det fysiologiska systemet
Beteendesystemet
Det mentala systemet

När de olika systemen aktiveras märker vi ofta av det genom att våra kroppar och hjärnor börjar bete sig annorlunda – vi får symtom på ångest. Ångestnivån i kroppen kan variera i intensitet, och när den blir så pass kraftig att den upplevs outhärdlig brukar det resultera i en panikattack. Definitionen av en panikattack är en hastigt uppkommen ångestattack som når sin kulmen inom loppet av tio minuter.

Hur kan jag hantera ångest?

Symtomen på ångest är i sig helt ofarliga, men kan lätt upplevas som mycket obehagliga, särskilt när vi inte förstår varför vi har dem. Det är vanligt att tolka symtom på ångest som tecken på att det är något akut fel på kroppen, exempelvis att en hjärtattack är på gång. Panikattacker kan ha stor påverkan på livskvaliteten, men det finns hjälp att få via kognitiv beteendeterapi (KBT).

En typisk KBT-behandling börjar med en generell genomgång av hur ångest och panikattacker fungerar. Nästa steg är sedan att kartlägga vad som triggar just din panikångest och hur denna ångest begränsar dig i ditt liv. Därefter är det dags att utforma en plan för hur du ska kunna komma tillbaka till ett normalfungerande liv igen genom att utmana de rädslor som begränsar dig.

Om dina panikattacker beror på höga stressnivåer blir det en fråga om hur du kan ändra om i ditt liv för att få till en bättre balans mellan aktivitet och vila. Om panikattackerna i stället utlöses av kroppsliga förändringar (exempelvis ökad puls) blir utmaningen att lära kroppen att förändringarna inte är ett tecken på fara. Ibland utlöses panikattacker i stället av specifika situationer, exempelvis av att åka kollektivtrafik, och då är en del av behandlingen att träna på att hantera just dessa situationer.