Autism hos vuxna

Allmänt bemötande

Att ha en tydlig struktur i vardagen och att människor runtomkring en är tydliga i sin kommunikation underlättar. Det minskar stressen och kan bidra till ett ökat välmående. Här följer några generella tips som du och dina anhöriga förhoppningsvis har glädje av.

• Att få information i god tid, att anpassa sig till plötsliga förändringar är ofta svårt.
• Att ha planerat in gott om tid för uppgifter. Extra tid minskar stressen och personer med autism har en ökad stresskänslighet.
• Att andra uttrycker sig konkret och tydligt, till exempel ”Kan du plocka ur diskmaskinen innan kl. 14:00 och ställa in den rena disken på sin plats i skåp/lådor?”
• Att hålla sina överenskommelser. Om någon inte håller vad de lovat, ta upp det med personen. Tala om hur du vill att personen ska göra annorlunda nästa gång.
• Struktur är utgångspunkten; vardagsstruktur–tider och rutiner för måltider och städning, var sak på sin plats etc.
• Hjälp med att tolka och sortera intryck, att få saker gjorda: att se hur andra gör, start- och stoppstöd.
• Regelbundna pauser och variation mellan olika uppgifter för att förebygga uttröttning.
• Strukturerad miljö som bygger på att minimera antalet störningsmoment.
• Tydliga och konkreta instruktioner, gärna såväl skrivna som framförda muntligt.
• Hjälp med att dela upp större uppgifter till mindre deluppgifter för att minska upplevelsen av att bli överväldigad eller stressad.
• Hjälp och stöd vid planering av större uppgifter.
• Att det finns en plats att dra sig undan för återhämtning. Detta för att minska stressen som uppstår i miljöer med många intryck.
• Att ha något tillhands som känns bra för dina sinnen, kan vara något som du gillar att ta på, lyssna på eller lukta. För vissa kan det hjälpa till och lugna ner sinnen när det behövs.
• Vid ljudkänslighet ha öronproppar eller hörselkåpor tillgängligt.
• Att inte underskatta förmågor men att ha i åtanke att förmågorna kan vara ojämna.

Socialt

Att upprätthålla relationer kan vara en utmaning för oss alla. Vid autism kan det vara ytterligare en utmaning då ens funktionsnedsättning innebär att det inte är lika lätt att automatiskt läsa av andra människor eller att kommunicera effektivt. För att läsa generellt om relationer rekommenderas Kärlekens ACT, 2012, av Russ Harris.

Ibland behöver man med sin partner externt stöd för att klara av sitt samliv. Kommunerna bistår med Familjerådgivning och kan ofta erbjuda parsamtal, familjesamtal, samtal för de som skiljt sig och samarbetssamtal. Se Stockholms kommun för mer om de olika typerna av samtal. Gå in på din kommuns hemsida för att se vad de har för dig.

Om du ligger i skilsmässa kan du läsa på domstol.se och Skatteverket

Några tips om du lever tillsammans med en partner

• Försök att hitta något gemensamt intresse som ni båda tycker om att ägna er åt.
• Avsätt 5 minuter per dag åt att aktivt lyssna på din partner. Kanske behöver din partner det som mest när hen kommit hem från sin arbetsdag? Sammanfatta efteråt vad personen sagt. En liten insats kan göra stor skillnad.
• Rangordna 1-10 hur mycket ansträngning en aktivitet tar att genomföra för var och en. Gå igenom listorna tillsammans och se hur ni båda kan underlätta för den andra.
• Be din partner att tala klarspråk, skriva om en sak i taget, ge lösningsförslag på problem och fråga vad du tycker. Be din partner specificera när hen vill ha svar på en fråga som ställts i t.ex. sms eller mejl.

Några tips för vänner

• Sätt av 10 minuter per dag för att kontakta en vän.
• För in åtagandena i kalendern och ställ in en påminnelse.
•  Finns det något du gillar att göra som du kan bjuda in någon annan till? Om du tar initiativ (även ett planerat sådant) är det lättare att styra vad ni gör och hur länge så att det passar dig.
• Informera dina vänner om att du uppskattar när de tar kontakt.

Ekonomi

Många av oss kan någon gång i livet hamna i en situation där vi har svårt att få ihop vår ekonomi. Kommunen erbjuder ofta gratis ekonomisk rådgivning.

Hos Kronofogden hittar du information både om vad som händer om du inte kan betala en faktura eller hamnat i skuld men även råd om hur du gör när ekonomin är i obalans.

Om du behöver ytterligare stöd med ekonomin kan du ansöka om god man för hjälp. Läs mer på Domstol.se och ansök sedan via din hemkommun.

Läs mera om ekonomiskt bistånd:

• Socialstyrelsen

Några tips för att ha ordning på ekonomin

• Hyran är en av de allra viktigaste räkningarna. Betalar du inte den riskerar du att bli vräkt så prioritera att få den gjord.
• Sätt så många av dina fakturor som möjligt på autogiro.
• Ordna med en automatisk överföring av pengar från lönekonto till sparkonto varje månad i anslutning till utbetalning av lön/bidrag.
• Se om du kan få ett billigare elavtal genom att använda t.ex. Elpriskollen
• Sätt av en tid varje månad som du betalar dina räkningar på, t.ex. den 26 kl. 18:00. Skriv in tiden i kalendern och sätt en påminnelse.
• Spara räkningar som kommer med posten på en förutbestämd plats. Ha en annan plats där du sedan lägger de räkningar som du har betalat.

Studier

Om man vill studera, eller redan studerar kan man få extra stöd för att klara av det. Om man senare som vuxen studerar på grund- eller gymnasienivå kan man också få extra stöd och anpassad studiegång.

En del folkhögskolor erbjuder kurser speciellt anpassade efter personer med autismdiagnos. Om du vill eller redan läser på högskola eller universitet finns det en speciell samordnare som hjälper till med studieanpassning. Just nu är det Stockholms Universitet som koordinerar de olika lärosätena. Se på studeramedfunktionshinder.nu

Se mera på:

• Allastudier.se Har mycket information om studier och angränsande områden.
  
• Centrala studiestödsnämnden har hand om studiebidrag.
• Specialpedagogiska myndigheten som har mycket om hur studiemiljö kan anpassas.
• Lär om teknikstöd Här kan du lära dig mer om hjärnans kognitiva funktioner och vilket tekniskt stöd som finns för att underlätta studiesituationen.

Här följer några generella tips om hur du kan göra för att underlätta för studier

• Använd något hjälpmedel, till exempel en kalender eller talsyntes (program som gör om tal till skrift). Ta hjälp av din mobil. Med många mobiler kan man göra anteckningar, fota av tavlan, spela in vad läraren säger, eller sätta påminnelsealarm. Kom ihåg att informera föreläsaren om att du spelar in.
• Anteckna under lektionerna eller be att få titta på någon kurskamrats anteckningar. Eller fråga om läraren har någon hand-out på föreläsningen.
• Sysselsätt dig själv med något, exempelvis en stressboll. Det kan göra det lättare att lyssna.
• Repetera det du just läst eller hört.
• Bestäm kortare pass, t.ex. att du studerar i 15 minuter med en viss uppgift. Fokusera på några uppgifter i taget. Dela upp arbetet i mindre delar.
• Växla mellan olika uppgifter för att inte tröttna.
• Öka ditt fokus genom att skärma av omgivningen, till exempel med musik, öronproppar eller med en keps.
• Börja studiepasset med det som verkar roligast eller enklast, för att komma igång bättre.
• Sitt längst fram.
• Experimentera med musik för ökad fokusering.
• Testa att tugga tuggummi för ökad fokusering.

Arbete

Arbetsförmedlingen kan erbjuda olika stödinsatser för att hitta rätt arbete. Ofta har de olika samarbetsprojekt, med t.ex. Försäkringskassan, riktade till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Samarbeten som kan innebära att du får extra tid med en egen handläggare, får pröva på att arbetsträna utan att riskera arbetslöshetsersättning etc.

Sedan 31 mars 2016 gäller en ny föreskrift om arbetsmiljö, ”Organisatorisk och social arbetsmiljö.” Den innehåller regler om bland annat arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Syftet med reglerna är att underlätta för arbetsgivaren när det gäller att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa.

Läs mer:

• Arbetsförmedlingen

Här följer några generella tips

• Informera din chef om att du har autism.
• Ha din arbetsplats på en så lugn del av kontoret som möjligt.
• Ha veckovisa uppföljningsmöten med närmsta chef eller arbetsledare.
• Sätt påminnelser för möten och liknande i din telefon.
• Är du chef? Om möjligt, ta stöd av HR-avdelningen.
• Sätt av en samlad tid för att kolla mejlen två gånger per dag. Öppna däremellan inte mejlkorgen.
• Öppet kontorslandskap? Skärma av din arbetsplats, ha hörselkåpor eller lyssna på musik.
• Inte återhämtad av gemensamma raster med kollegor? Informera chef och kollegor om orsaken till att du inte deltar. Om möjligt bestäm någon gång i veckan som du ändå deltar. Se det inte som rast utan som viktigt möte för att förbättra arbetsrelationer.

Resurser i samhället

Kommun

Kommunen erbjuder stöd via LSS, lagen och särskilt stöd och service. Om du har en autismdiagnos kvalificerar du automatiskt för LSS då du räknas tillhöra personkrets I. LSS-insatser är oftast helt bekostade av kommunen.

För att kunna ansöka om LSS vänder du dig till Habiliteringen. Habiliteringen faller inom regionernas hälso- och sjukvårdsuppdrag men är porten in för att söka kommunens hjälp. Habiliteringen kan förutom att ge mycket information om autism även tipsa om vilka boendemöjligheter som finns. Sedan är det en LSS-handläggare i kommunen som tar beslut om vilken typ av boende man kan beviljas.

Kommunens socialtjänst kan även ge stöd genom SoL, socialtjänstlagen. Dessa söker man om man inte beviljats LSS-insats. Vid insatser via socialtjänstlagen betalar man oftast en del av kostnaden själv.

Kom ihåg att ta med en kopia på ditt neuropsykiatriska utlåtande när du ansöker.

Länkar:

• Om SoL
• Om LSS
• Fritidsnätet
• Habiliteringen i Stockholm

Region

Utredning och behandling av autism är psykiatrins eller habiliteringens uppdrag inom hälso- och sjukvården, det skiljer sig åt i landet vem som är huvudman. Även privata mottagningar med regionsavtal utför utredning. En psykiatrisk mottagning är oftast de som ansvarar för läkemedelsbehandling och psykologisk behandling. Utprovning av hjälpmedel sker oftast inom habiliteringen. Habiliteringen är den verksamhet som har det livslånga uppdraget att erbjuda stöd för att anpassa din vardag utifrån de behov som du har.

• Om läkemedel: Det finns inget speciellt läkemedel som sätts in vid autism. Vid autism kan man reagera annorlunda på vanliga doser av medicinering och detta behöver uppmärksammas när medicinering sätts in. När man medicinerar vid autism gör man det ofta för att psykiatrisk samsjuklighet föreligger.
• Om psykologisk behandling: Vissa habiliteringscenter och även vissa psykiatriska mottagningar erbjuds sociala färdighetsträningsgrupper. I grupperna tränar man tillsammans med andra t.ex. på hur man tar kontakt med andra. Arbetet med att ta fram verksamma behandlingar för vuxna med autism men som i övrigt är högfungerande är fortfarande i sin början.

En del är i behov av hjälpmedel för att klara av vardagen. Dessa föreskrivs av arbetsterapeut inom vuxenpsykiatrin eller inom habiliteringen. Hjälpmedel kan vara timstockar för att se över tidsåtgång, tyngdtäcken för att minska orolig sömn, anpassade kalendersystem etc. Nuförtiden finns många appar till datorer och mobila enheter som kan underlätta vardagen och som du kan ladda ner själv.

Det är vanligt att det finns andra psykiska och sociala problem när man har autism. Det är vanligt med t.ex. tvångssyndrom, social fobi och depressioner. Mår du psykiskt dåligt behöver det också behandlas och görs även det på den psykiatriska mottagning som du tillhör eller genom kontakt med en psykolog på din vårdcentral. Har du kroppsliga besvär är det viktigt att detta också behandlas och du vänder dig då i första hand till din vårdcentral.

Stat

Statens ansvar är bland annat arbetsförmedling och högskola och universitet. Se under Arbete respektive Studier.

Privata initiativ

Det finns en del patient- och anhörigorganisationer samt andra privata initiativ med bra information och stöd. Nedan följer ett urval:

• För den som vill lära sig mer om autism, komma i kontakt med andra barn/närstående/familjer eller bara få tillgång till pålitlig information rekommenderas en kontakt med riksföreningen Autism- och Aspergerförbundet. Föreningen erbjuder bland annat föreläsningar och medlemsträffar som rör neuropsykiatriska funktionshinder.
• Attention är en av de större intresseorganisationerna med fokus på neuropsykiatriska funktionshinder.
• Organiserade Aspergare är en förening för högfungerande autister och aspergare.
• Aspergerforum är ett aktivt medlemsforum som diskuterar det mesta.

Andra hjälpsamma sidor:

• Självhjälp på vägen
  
• Gillberg Centre
• FUB Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning.
• Handikappförbundet är en paraplyorganisation för 43 handikappföreningar. De driver ett politiskt arbete för att förbättra villkoren för funktionshindrade.

På engelska:

• Autism Europe, flera nationella intresseorganisationer är medlemmar.
• World Autism Organisation är en paraplyorganisation för nationella föreningar som har som syfte att förbättra livskvalitet för sina medlemmar och deras anhöriga.
• National Autistic Society har mycket information för dig med autism, dina anhöriga och de du träffar professionellt.
• Autism Society of America har som syfte att stödja forskning om autism. Här finns också mycket information.

Myndigheters publikationer

Allt material som tas fram av myndigheter samlas på www.kunskapsguiden.se. Några exempel:

• Autismspektrumtillstånd, Socialstyrelsen, 2015.
• Barn som tänker annorlunda – Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd, Socialstyrelsen 2010.
• Gott om ADHD-metoder men ont om bra studier, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), 2012 (titeln till trots berörs även autismspektrumtillstånd).

Läs mer

• Att vara vuxen med Aspergers syndrom: om identitet, relationer och vardagen av Paula Tilli. 2015. Gothia Förlag.
• The autism spectrum guide to sexuality and relationships: understand yourself and make choices that are right for you av Emma Goodall. 2016. Jessica Kingsley.
• Motiverande samtal vid Autism och ADHD av Liria Ortiz och Anna Sjölund. 2015. Natur & Kultur.
• Den kompletta guiden till Aspergers syndrom av Tony Attwood. 2011. Studentlitteratur.
• Tonår med autism och asperger: en föräldraguide av Carolina Lindberg. 2015. Natur & Kultur.
• The pocket occupational therapist: for families of children with special needs av Cara Koscinski. 2016. Jessica Kingsley.
• Du, jag och något att tala om: om kommunikation och kommunikationshjälpmedel för och med barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar av Bitte Rydeman. 2015. Nationellt kompetenscentrum anhöriga.