Autism

Lär dig mer om autism – för alla åldrar och till föräldrar och närstående.

Att uppfylla kriterier för autism innebär att ha svårigheter med social ömsesidig kommunikation och repetitiva, begränsade beteenden. Sedan ett par år tillbaka har begreppen gjorts om när det kommer till autism. I dagsläget kallas allt autism, men förut fanns olika begrepp beroende på hur autismen yttrade sig och grad av svårigheter. Samlingsnamnet som användes var då autismspektrumtillstånd. Dessa diagnoser ingick:

• Autistiskt syndrom (Autism i barndomen).
• Aspergers syndrom eller högfungerande Autism, vilket är en form av autism hos normalbegåvade personer.
• Genomgripande störning i utvecklingen (Atypisk autism) eller autismliknande tillstånd som innebär att man har svårigheter med ömsesidigt socialt samspel men inte uppfyller samtliga kriterier för Autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom.
• Desintegrativ störning (Hellers syndrom) som är ett mycket sällsynt tillstånd som innebär att ett barn efter 2-3 års ålder tappar förmågor och utvecklar ett autistiskt syndrom.
• Autistiska drag som inte är en egen diagnos utan används som ett tillägg till andra diagnoser.

Nu går alla dessa begrepp ovan under Autism.

Autism, den svårare graden, är möjligt att upptäcka hos små barn före 2-3 års ålder. Aspergers syndrom, den lättare graden av autism, går att upptäcka från 4-7 års ålder. 

Sett till antal ställda diagnoser är Autism vanligare hos pojkar än flickor. Hur stor skillnad som egentligen föreligger är mer osäkert. Diagnoskriterierna bygger på kunskap som kommer från studier av framförallt pojkar. Symtomen yttrar sig delvis olika hos pojkar och flickor vilket antas leda till att flickor inte lika ofta kommer till utredning.

Vad är autism?

Diagnostiska kriterier

För att ställa diagnos utgår psykologen från manualen DSM-5. För autismdiagnos anges två huvudområden som båda behöver uppfyllas. Det finns en stor enighet bland forskare och kliniker att det är en kombination av symtom inom dessa två huvudområden som definierar autismspektrumtillstånd:

• begränsning i social kommunikation och socialt samspel
• begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter

Inom det första huvudområdet (begränsning i social kommunikation och socialt samspel) handlar kriterierna om begränsningar i socioemotionell ömsesidighet, ickeverbal kommunikation och i personliga relationer. Det kan till exempel vara svårt att per automatik läsa av andras känslor och ansiktsuttryck, att uttrycka sig mångsidigt med sitt kroppsspråk etc.

Inom det andra huvudområdet (begränsade, repetitiva mönster i beteenden, intressen och aktiviteter) handlar kriterierna om stereotypier eller upprepningar i tal, motorik eller i sättet att använda föremål, överdrivet fasthållande vid rutiner och ritualiserande beteendemönster samt om starkt begränsade intressen. Ett helt nytt kriterium inom området handlar om över- eller underkänslighet för sinnesintryck eller ovanligt intresse för vissa sensoriska stimuli i omgivningen. Ett stereotypt beteende kan vara ett visst rörelsemönster så som handviftning eller vridning på kroppen som kommer vid upphetsning eller stress. Ett ritualiserat beteendemönster kan vara att äta samma typ av mat varje dag.

Förutom ovanstående två huvudområden finns det tre kriterier till: (1) att symtomen ska ha funnits sedan tidig barndom, men de kan ha blivit mer synliga först senare när kraven överstigit den egna förmågan (2) att symtomen tillsammans ska begränsa dig socialt, i studier, arbete eller på annat viktigt område och (3) att symtomen inte förklaras bättre av intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Om du har en intellektuell funktionsnedsättning ges autismdiagnos när den sociala kommunikationsförmågan är under förväntan sett till utvecklingsnivån.

Fler individuella faktorer 

Autism kan se olika ut mellan individer med samma diagnos. För att ersätta tidigare olika diagnoser, som ju nu alla benämns som autism, graderas istället behovet av stöd. Ett syfte med graderingen är också att ge tydlig information om varje individs behov av stöd och insatser. En gradering görs för varje huvudområde. Graderingen kan också förändras över tid utan att diagnosen behöver ändras. Graderingen är i tre nivåer:

• I behov av stöd
• I behov av omfattande stöd
• I behov av mycket omfattande stöd

Andra individuella faktorer som kan beskrivas med en autismdiagnos enligt DSM-5 är när symtomen visade sig, utveckling och eventuell tillbakagång i utvecklingen, om det finns kända medicinska, genetiska eller andra faktorer, eller om det finns andra samtida funktionsnedsättningar som till exempel intellektuell funktionsnedsättning, ADHD eller språkstörning. DSM-5 tillåter samtidiga överlappande diagnoser i betydligt större utsträckning än i tidigare versioner, där en diagnos ofta uteslutit en annan.