ADHD i tonåren

Lär dig mer om ADHD – för dig som är tonåring med diagnosen och till föräldrar, lärare och närstående.

Vad underlättar vardagen?

Individer med uppmärksamhetsproblematik mår bra av tydlig struktur, vilket kan inkludera följande:

  • Regelbundna pauser och variation mellan olika uppgifter för att förebygga uttröttning.
  • Strukturerad miljö som bygger på att minimera antalet störningsmoment.
  • Tydliga och konkreta instruktioner, gärna såväl skrivna som framförda muntligt.
  • Hjälp med att dela upp större uppgifter till mindre deluppgifter för att minska upplevelsen av att bli överväldigad eller stressad.
  • Hjälp med igångsättning, uppföljning och avslutning av uppgifter.
  • Appar, alarm och andra funktion i telefonen som hjälper till med att påminna om olika uppgifter.
  • Stöd för att vidmakthålla fokus under uppgifter.
  • Hjälp med att minska distraktioner och motverka uppskjutande av uppgifter.
  • Systematisk träning i att slutföra uppgifter som påbörjats, återföring till påbörjat men inte avslutat arbete.
  • Hjälp och stöd vid planering genom tydliga och konkreta scheman för dag- och veckoplanering.
  • Hålla ett regelbundet schema med sömn, träning och mat.

Studier

Ofta har studiegången varit besvärlig när man har ADHD och det är ofta i den miljön ens symtom blir till ett funktionshinder. Under tonåren ökar kraven i högstadiet och gymnasiet vilket leder till en ökad upplevelse av stress. Lärarna utgår från att du klarar mer på egen hand och samtidigt kan föräldrarnas inblandning i ens studier väcka irritation. Det är vanligt att tonåringar med ADHD känner sig stressade. När kraven ökar i högstadiet och gymnasiet kan många tonåringar med ADHD känna sig stressade. Många tonåringar med ADHD har svårt att somna på kvällen fast de verkligen vill sova. På morgonen har de svårt för att vakna och på dagen är de trötta. Att sova för lite gör att det blir ännu jobbigare att gå i skolan och att jobba med skolarbete hemma efter skolan.

Om man vill studera eller redan studerar kan man också få extra stöd för att klara av det. Om man senare som vuxen studerar på grund- eller gymnasienivå kan man få extra stöd och anpassade studier för att klara av det. En del folkhögskolor erbjuder kurser speciellt anpassade för personer med ADHD-diagnos. Om du vill läsa vidare på högskola eller universitet finns det en speciell samordnare för det. Just nu är det Stockholms Universitet som koordinerar de olika lärosätena.

Se mera på:

Här följer några generella tips om hur du kan göra för att underlätta för studier

  • Använd något hjälpmedel, till exempel en kalender eller talsyntes (program som gör om tal till skrift). Ta hjälp av din mobil. Med många mobiler kan man göra anteckningar, fota av tavlan, spela in vad läraren säger, eller sätta påminnelsealarm. Kom ihåg att informera föreläsaren om att du spelar in.
  • Anteckna under lektionerna eller be att få titta på någon kurskamrats anteckningar. Eller fråga om läraren har någon hand-out på föreläsningen.
  • Sysselsätt dig själv med något, exempelvis en stressboll. Det kan göra det lättare att lyssna.
  • Repetera det du just läst eller hört.
  • Bestäm kortare pass, t.ex. att du studera i 15 minuter med en viss uppgift. Fokusera på några uppgifter i taget. Dela upp arbetet i mindre delar.
  • Växla mellan olika uppgifter för att inte tröttna.
  • Öka ditt fokus genom att skärma av omgivningen, till exempel med musik, öronproppar eller med en keps.
  • Börja studiepasset med det som verkar roligast eller enklast, för att komma igång bättre.
  • Sitt längst fram.
  • Experimentera med musik för ökad fokusering.
  • Testa att tugga tuggummi för ökad fokusering.

Arbete

Här är information om du redan har prövat att arbeta eller till den dag du kommer börja göra det. Arbetsförmedlingen kan erbjuda olika stödinsatser för att hitta rätt arbete. Ofta har de olika samarbetsprojekt med t.ex. Försäkringskassan riktade till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Samarbeten som kan innebära att du får extra tid med egen handläggare, får testa på att arbetsträna utan att riskera arbetslöshetsersättning, med mera. Sedan 31 mars 2016 gäller en ny föreskrift om arbetsmiljö: ”Organisatorisk och social arbetsmiljö.” Den innehåller regler om bland annat arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Syftet med reglerna är att underlätta för arbetsgivaren när det gäller att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa.

Läs mer:

Här följer några generella tips

  • Informera din chef om att du har ADHD.
  • Ha din arbetsplats på en så lugn del av kontoret som möjligt.
  • Ha veckovisa uppföljningsmöten med närmsta chef eller arbetsledare.
  • Sätt påminnelser för möten och liknande i din telefon.
  • Sätt av en samlad tid för att kolla mejlen två gånger per dag. Öppna däremellan inte mejlkorgen.
  • Be om betänketid innan du tackar ja till nya uppdrag. Kolla din kalender för att se om det faktiskt finns utrymme för att göra uppdraget. Svara sedan.
  • Öppet kontorslandskap? Skärma av din arbetsplats, ha hörselkåpor eller lyssna på musik.

Socialt

Att upprätthålla relationer kan vara en utmaning för oss alla. Ibland kan ADHD innebära ytterligare en utmaning då ens funktionsnedsättning ofta involverar relationer. För att läsa mer generellt om relationer rekommenderar vi Kärlekens ACT, 2012, av Russ Harris.

Nätresurser

Om sex och kärlek

  • okejsex.nu Myter och verklighet kring sex samt sex och respekt
  • RFSL ungdom Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, ungdomssektionen för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queeras rättigheter
  • Egalia är ett fritidshäng för hbtq-ung- domar i åldrarna 13-19 år. Sveavägen 59 1tr.

Om du eller någon du känner råkat illa ut

Mentorer

  • Mentor En ideell organisation som jobbar med mentorskap för unga mellan 13 och 17 år.
  • Tjejzonen är en stödorganisation för tjejer. De arbetar med att förebygga och lindra psykisk ohälsa genom att ge stöd till tjejer via fysiska och virtuella möten.

Några tips för att odla vänskapen

  • Sätt av 10 minuter per dag att kontakta en vän.
  • Slå två flugor i en smäll och ring en vän samtidigt som du plockar undan hemma eller xar med disken.
  • Träffa vänner samtidigt som du gör andra aktiviteter du behöver göra så som att äta eller träna.
  • För in bokade träffar i kalendern med påminnelse.
  • Addera 20 minuter mer tid än du tror att du behöver för att ta dig dit du ska om tidspassning är en av dina svårigheter.

Ekonomi

Många av oss kan någon gång i livet hamna i en situation där vi har svårt att få ihop vår ekonomi. Hos Kronofogden hittar du information både om vad som händer om du inte kan betala en faktura eller hamnat i skuld men även råd om hur du gör när ekonomin är i obalans.

Några tips för att ha ordning på sin ekonomi

  • Lägg undan och spara en slant varje månad på ett sparkonto.
  • Ta inte SMS-lån. Räntan, dvs vad du behöver betala extra, är mycket hög. Många som tar SMS-lån hamnar i skuld över lång tid.
  • Be dina föräldrar om en uppdelad månadspeng som delas ut i portioner, på så sätt riskerar du inte att göra av med allt första veckan.
  • Spärra din telefon från att kunna ringa med och ta emot data ifrån när du är utomlands.

Dina föräldrar kan ha rätt till förlängt barnbidrag efter det att du fyllt 16 år. Detta gäller så länge man går kvar i grundskolan, grundsärskola, gymnasiesärskola eller specialskola. Liksom studiebidraget betalas även det förlängda barnbidraget ut automatiskt. Läs mer hos Försäkringskassan.

Föräldraskap

Här följer tips som du kan ge till dina föräldrar/annan vuxen i din närhet eller läsa själv. För föräldraskap i stort vill vi rekommendera Martin Forsters föreläsning Rädsla, oro och självkänsla hos barn, från 2015, som finns på urskola.se eller hans bok Fem gånger mer kärlek – Forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv, 2009, Natur & Kultur. Ett annat tips är boken Explosiva barn av Ross Greene, 2003, Cura förlag.

Några tips för föräldrar

  • Åskådliggör dagen eller veckan med ett tydligt schema där aktiviteter och tider skrivs in eller visas med bilder. Schemat sätts upp där barnet kan se det eller kan följa med barnet under dagen.
  • Beröm! Beröm! Beröm och uppmuntra barnet så fort det gör något bra. Beröm även för det som kan tyckas vara småsaker eller självklarheter. Berömmet ska komma direkt i anslutning till det positiva beteendet och du ska tala om vad du tyckte barnet gjorde bra.
  • Situationer där det inte är tydligt vad som ska göras, så som vid en övergång från en aktivitet till en annan eller ostrukturerade situationer överlag kan vara svåra att hantera. Gör en plan i förväg. Hänvisa till planen under aktiviteten och beröm både dig själv och barnet när ni håller er till den.
  • Har du fler barn? Sätt av enskild tid med vart och ett av barnen varje vecka. Kom ihåg att du som förälder gör så gott du kan och att det brukar räcka.
  • Schemalägg tid för dig, eventuell partner, där du får återhämta dig ett tag. Helst en stund varje dag.

Resurser från samhället

Kommun

Kommunens socialtjänst kan ge stöd i form av t.ex. föräldraträningskurser, stödfamilj, stödperson etc. Insatser från kommunen går oftast via SoL, socialtjänstlagen. Man ansöker själv direkt om varje insats. Vid insatser via socialtjänstlagen betalar man oftast en del av kostnaden själv. Kommunen erbjuder också stöd via LSS, lagen och särskilt stöd och service. Enbart en ADHD diagnos kvalificerar inte barnet automatiskt för LSS. Ibland, om din funktionsnedsättning till följd av din diagnos är särskilt svår, kan du dock ändå beviljas stöd. Har du även en autismdiagnos räknas du till något som kallas ”personkrets I” och har rätt att direkt ansöka om LSS-insatser. LSS-insatser är oftast helt bekostade av kommunen.

Kom ihåg att ta med en kopia på ditt neuropsykiatriska utlåtande när du ansöker.

Länkar:

Region

Utredning och behandling av ADHD sker oftast på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller på privata mottagningar som har avtal med regionen. Läs mer om BUP på www.bup.se. När utredningen är gjord vid Moment Psykologi står BUP i ditt hemregion för uppföljning med behandling. Oftast innebär det att vi vid avslutad utredning skickar utredningen till den mottagning som remitterade ditt barn till oss. Ska remissen gå till annan mottagning hjälper vi dig med det.

Det läkemedel vid ADHD som skyddas av särskild licens och som bara kan föreskrivas av psykiatriker och barnläkare är gruppen centralstimulerande. Läkemedel för ADHD ger biverkningar för en del och är därför inte lämpliga för alla, t.ex. om du har risk för hjärt- och kärlproblem. För barn kan det också hämma längdtillväxt. Om individen tolererar behandlingen har den dock visats vara hjälpsam för många.

I form av psykologisk behandling finns idag grupp-behandlingar som syftar till att lära ut färdigheter för att klara av att hantera sina ADHD-symtom bättre. De två som funnits längst baseras på principerna för kognitiv beteendeterapi:

  • KBT vid ADHD: Psykologisk behandling av vuxen-ADHD. Klienthandbok av Steven A. Safren, Susan Sprich, Carol A. Perlman, Michael W. Otto. 2011.
  • Psykoterapi för vuxna med ADHD av Bernd Hesslinger, Alexandra Philipsen, Harald Richter. Svensk version: Tatja Hirvikoski, Cecilia Drott, Else Waaler, Julia Alfredsson, Matilda Larsson.

En del är i behov av hjälpmedel för att klara av vardagen. Dessa föreskrivs även inom Barn- och ungdomspsykiatrin eller inom habiliteringen (vem som ansvarar för detta skiljer sig åt mellan olika regioner). Hjälpmedel kan vara exempelvis timstockar för att se över tidsåtgång, tyngdtäcken för att minska orolig sömn, anpassade kalendersystem, med mera. Nu för tiden finns många appar till datorer och mobila enheter som kan underlätta vardagen och som du kan ladda ner själv.

Stat

Statens ansvar är bland annat arbetsförmedling och högskola och universitet. Se under Arbete respektive Studier.

Privata initiativ

Det finns en del patient- och anhörigorganisationer samt andra privata initiativ med bra information och stöd. Den största, och som också har mycket information på sin hemsida arrangerar kunskapsträffar på olika teman som föräldraskap, ekonomi, relationer etc. är Attention. Du anmäler dig själv till föreningen.

Andra sidor med bra information:

På engelska:

Myndigheters publikationer

Allt material som tas fram av myndigheter samlas på www.kunskapsguiden.se

Några exempel

  • Lättläst om ADHD hos barn och ungdomar, Socialstyrelsen, 2016.
  • Lättläst om ADHD hos vuxna, Socialstyrelsen 2016.
  • Stärkt stöd till barn som anhöriga: resultat och slutsatser från fem års utvecklingsarbete, 2016.
  • Stöd till barn, ungdomar och vuxna med ADHD, kunskapsstöd, Socialstyrelsen 2014.
  • Läkemedelsbehandling av ADHD hos barn och vuxna: Stöd för beslut och behandling, Socialstyrelsen 2014.
  • ADHD- diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet, SBU 2013.
  • Prioritering av kunskapsluckor: behandlingsmetoder vid ADHD, 2014.

Läs mer

  • Almer GM, Mandel Sneum M. ADHD hos barn och vuxna. Lund: Studentlitteratur; 2012.
  • Gillberg C. Ett barn i varje klass: om ADHD och DAMP. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2013.
  • Hellström A. Värt att veta om ADHD hos barn och ungdomar. Broschyr. Sinus AB; 2012.
  • Hellström A. Att vara förälder till barn med ADHD: så kan du underlätta vardagen för ditt barn. Habilitering & Hälsa, Region Stockholm; 2012.
  • Kadesjö B. Barn som utmanar: barn med ADHD och andra beteendeproblem. Socialstyrelsen; 2010.
  • Kutscher ML. ADHD: att leva utan bromsar. En praktisk vägledning. Stockholm: Natur & Kultur; 2010.
  • Roca Ahlgren M. Israelson Stenberg S. Coolt med ADHD. Trollhättan: Kikkuli förlag AB; 2014.
  • Westholm L. Föräldraboken om ADHD. Stockholm: Gothia fortbildning; 2014.
Sök till oss