ADHD hos barn

Lär dig mer om ADHD – för dig som är barn med diagnosen och till föräldrar och närstående.

Råd till vuxna i barnets miljö

En viktig insats för barn med ADHD är anpassningar i barnets miljö. Här följer en lista på vad föräldrar, skola och andra vuxna i barnets omgivning kan göra för att hjälpa barnet att utvecklas på ett positivt sätt.

Vanliga symtom hos barn

ADHD (Attention Deficit and Hyperactivity Disorder) är en diagnos som ställs utifrån en symtombild på ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet (överaktivitet). För att ett symtom ska räknas som uppfyllt vid diagnos behöver det vara ofta förekommande. Här är några exempel på vanliga symtom hos barn med ADHD:

Verkar sällan lyssna på direkt tilltal
Följer sällan givna instruktioner
Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller skolarbete
Är ofta glömsk i det dagliga livet
Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter
Springer ofta omkring, klänger eller klättrar i situationer där det inte kan anses lämpligt
Pratar ofta överdrivet mycket
Har ofta svårt att vänta på sin tur
Avbryter eller inkräktar ofta på andra

Allmänt bemötande gentemot barn med ADHD

Beröm och belöna barnet när det har lyckats, detta skall ske så nära inpå det positiva beteendet
som möjligt. Detta ökar chanserna att beteendet upprepas.
Försök att i möjligaste mån ignorera negativt beteende hos barnet eftersom det minskar risken för att det upprepas.
Avbryt oönskat beteende med handling hellre än med prat.
Negativa konsekvenser på ett visst beteende, så kallad bestraffning, skall användas med försiktighet. Om det används skall bestraffningen (i form av exempelvis fråntagen veckopeng) vara direkt och tydligt kopplat till det oönskade beteendet.
Använd inte hot.
Ge ofta positiva påminnelser och förberedelser på förändringar, exempelvis ”efter det här avsnittet skall du få gå och sova gott.”
Ha tydliga regler som följs konsekvent och som finns nedskrivna.
Kalla på uppmärksamhet, gärna fysiskt, innan en instruktion ges.
Tala tydligt och kortfattat.
Linda inte in uppmaningar i hövlighetsfraser eller frågor.
Hjälp barnet att planera (gärna visuellt) och att följa planen.

Kamratrelationer

Att skaffa kamrater och att upprätthålla relationer är någon som vi alla stundtals kämpat med. För barn med ADHD kan det innebära en extra utmaning. Att planera i förväg, förutse konsekvenser av ens handlingar och att reglera sitt humör är svårt för barn med ADHD och därför behöver de extra hjälp av de vuxna runtomkring.

Några tips för bättre kamratrelationer

Observera hur ditt barn leker med andra barn. Var beredd att ingripa om du märker att det kan bli bråk.
Om bråk uppstått tala lugnt och sakligt om vad som gick fel och vad hen kan göra annorlunda i en liknande situation framöver. Var dock taktfull, kritisera inte ditt barn för mycket. Hur mycket skulle du framföra till en vuxen vän? Lägg dig på samma nivå när du framför kritik till ditt barn.
För barn under 10 år- håll kamratträffar till under tre timmar.
Utgå från barnets intressen när du väljer fritidsaktiviteter.
Det är okej att ha ett fåtal vänner.
Arrangera en-till-en träffar med andra barn. Barn med ADHD har oftare lättare att umgås på det viset.
I relation till jämnåriga eller äldre barn kan barn med ADHD ibland bli lurade att göra saker som de senare ångrar. Visa intresse för ditt barns lekar och kamrater och vägled till välfungerande samspel.
Se till att barnet är engagerat i någon form av sport.
Inför första mötet med en ny träningsgrupp, ring ledarna och fråga dig om de har kunskapen för att ta emot ett barn som behöver extra anpassning. Träffa dem innan tillsammans med ditt barn någon gång innan själva träningstillfällena börjar.
Reagerar ditt barn med stark ilska på förluster eller mycket retsamt när hen vinner kan det förstöra kontakten med andra barn i träningsgruppen. Överväg sporter som har en stark gemenskap men inte är lagsport som t.ex. kampsport, simning, friidrott.

Att vara förälder till barn med ADHD

Har ditt barn ADHD eller annan funktionsnedsättning rekommenderar vi att du kontaktar barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP) eller barn- och ungdomshabiliteringen på den ort du bor. I Sverige skiljer det sig åt mellan olika region vem som har ansvar för att ge råd och stöd till barnet och föräldrar/anhöriga. Region Stockholm har mycket information på sin habiliterings webbsida.

För föräldraskap i stort vill vi också rekommendera Martin Forsters föreläsning Rädsla, oro och självkänsla hos barn, från 2015, som finns på urskola.se eller hans bok Fem gånger mer kärlek – Forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv, 2009, Natur & Kultur. Ett annat tips är boken Explosiva barn av Ross Greene, 2003, Cura förlag.

Några tips för föräldrar

Åskådliggör dagen eller veckan med ett tydligt schema där aktiviteter och tider skrivs in eller visas med bilder. Schemat sätts upp där barnet kan se det eller kan följa med barnet under dagen.
Beröm! Beröm! Beröm och uppmuntra barnet så fort det gör något bra. Beröm även för det som kan tyckas vara småsaker eller självklarheter. Berömmet ska komma direkt i anslutning till det positiva beteendet och du ska tala om vad du tyckte barnet gjorde bra.
Situationer där det inte är tydligt vad som ska göras, så som vid en övergång från en aktivitet till en annan eller ostrukturerade situationer överlag kan vara svåra att hantera. Gör en skriftlig plan i förväg med exakta anvisningar om vad ni ska göra t.ex. när ni kommer till affären, barnkalaset. Hänvisa till den under aktiviteten och beröm både dig själv och barnet när ni håller er till den.
Har du fler barn? Sätt av enskild tid med vart och ett av barnen varje vecka.
Kom ihåg att du som förälder gör så gott du kan och att det brukar räcka. Schemalägg tid för dig, eventuell partner, där du får återhämta dig ett tag. Helst en stund varje vecka.

Ibland kan man som förälder/anhörig behöva externt stöd för att klara av sitt samliv. Kommunerna bistår med Familjerådgivning och kan ofta erbjuda parsamtal, familjesamtal, samtal för de som skiljt sig och samarbetssamtal. Se Stockholms stad för mer information om de olika typerna av samtal: Stockholm stad. Gå in på din kommuns hemsida för att se vad de har för dig.

Fler tips för familjer: Leva med ADHD

För att läsa mer generellt om relationer rekommenderar vi Kärlekens ACT, 2012, av Russ Harris.

Hantera barn med ADHD i skolan

Ofta har studiegången varit besvärlig när man har ADHD och det är ofta i den miljön ens symtom blir till ett funktionshinder. Nu när ditt barn är litet kontaktar du skolan för att få hjälp med anpassning av barnets skolsituation. Förskolan och skolan är skyldiga att utforma stödinsatser till de barn som behöver. Ett bra samarbete mellan föräldrar och förskola eller skola är viktigt. Lärarna behöver ofta stöd för egen del i form av specialpedagogisk handledning. Det finns också ofta gratis läxläsning som ges på bibliotek, universitet eller skola.

Några tips som underlättar studierna i klassrummet

Minska störningsmomenten.
Sänk ljudnivån.
Minska antalet synintryck.
Låt barnet arbeta i små grupper.
Ge tillfälle till arbete en-till-en med en vuxen.
Prova att använda skärmar mellan bänkar i klassrummet.
Prova att använda musik som ljudkuliss.
Öka fokus genom att skärma av omgivningen, till exempel med musik, öronproppar eller med en keps.
Låt barnet spela in viktiga instruktioner eller fota av tavlan.
Placera barnet långt fram i klassrummet.

I pedagogiken

Utgå ifrån och bygg på barnets förmågor.
Ha tydliga avgränsade arbetsuppgifter, gärna med inbyggd belöning.
Ha så lite material som möjligt framme.
Ta ett moment i taget.
Använd intresseväckande arbetsuppgifter (bygg på nyfikenhet, omväxling och snabba lustfyllda resultat).
Visa konkret, rita, exemplifiera med rollspel, skriv upp regler.
Ge hjälp att hitta materialet, använd exempelvis färgkodade böcker.
Hjälp barnet att få erfarenhet av att göra färdigt en uppgift.
Ha korta arbetspass, tydligt avgränsade i tid och med lustfylld paus, gärna rörelsepaus.
Uppmärksamma vad barnet gör och benämn det. Detta hjälper barnet att själv sätta ord på det som
utförs och öka sin medvetenhet om händelsekedjor och konsekvenser.
Hjälp barnet att hitta en lämplig studieteknik.
Låt barnet ha något för händerna t.ex. en stressboll då det kan göra det lättare att lyssna.

För föräldrar

Sitt ner tillsammans med ditt barn när det är dags för läxor.
Ge korta instruktioner.
Be läraren i den mån det går om skriftliga instruktioner för läxor och andra uppgifter.
Bestäm kortare pass, t.ex. studera i 15 minuter med en viss uppgift. Fokusera på några uppgifter i taget. Dela upp arbetet i mindre delar.
Växla mellan två olika uppgifter för minska uttröttbarheten.
Börja studiepasset med det som verkar roligast eller enklast, för att komma igång bättre.
Ha dubbla uppsättningar av arbetsmaterial, en för barnet att ha hemma och en att ha kvar i skolan. Ju mindre saker som måste tas med fram och tillbaka desto bättre.
Ha i barnets ryggsäck en mapp med inkomna lappar från skolan och en mapp för det som ska tillbaka till skolan.

När ditt barn blivit större erbjuds det stöd för att klara av eftergymnasiala studier. En del folkhögskolor erbjuder kurser speciellt anpassade efter personer med ADHD diagnos. Högskolor och universitet har en speciell samordnare för personer med funktionsnedsättning. Just nu är det Stockholms universitet som koordinerar de olika lärosätena.

Se mera på:

Resurser

Kommun

Kommunens socialtjänst kan ge stöd i form av t.ex. föräldraträningskurser och avlastningsfamilj. Insatser från kommunen går oftast via SoL, socialtjänstlagen. Man ansöker själv direkt om varje insats. Vid insatser via socialtjänstlagen betalar man oftast en del av kostnaden själv.

Kommunen erbjuder också stöd via LSS, lagen och särskilt stöd och service. Enbart en ADHD-diagnos kvalificerar inte barnet automatiskt för LSS. Ibland, om din funktionsnedsättning till följd av din diagnos är särskilt svår, kan du dock ändå beviljas stöd. Har du även autismdiagnos räknas du till något som kallas ”personkrets I” och har rätt att direkt ansöka om LSS-insatser. LSS-insatser är oftast helt bekostade av kommunen.

Kom ihåg att ta med en kopia på ditt neuropsykiatriska utlåtande när du ansöker.

Länkar:

Region

Utredning och behandling av ADHD sker oftast på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller på privata mottagningar som har avtal med regionen. Läs mer om BUP på www.bup.se När utredningen är gjord vid Moment Psykologi står BUP i ditt hemregion för uppföljning med behandling. Oftast innebär det att vi vid avslutad utredning skickar utredningen till den mottagning som remitterade ditt barn till oss. Ska remissen gå till annan mottagning hjälper vi dig med det.

Det läkemedel vid ADHD som skyddas av särskild licens och som bara kan föreskrivas av psykiatriker och barnläkare är gruppen centralstimulerande. Läkemedel för ADHD ger biverkningar för en del och är därför inte lämpliga för alla, t.ex. om du har risk för hjärt- och kärlproblem. För barn kan det också hämma längdtillväxt. Om barnet tolererar behandlingen har den dock visats vara hjälpsam för många. Den form av psykologisk behandling som visat sig hjälpa många familjer med mer utåtagerande barn är olika föräldraträningsprogram som exempelvis Kometprogrammet.

En del är i behov av hjälpmedel för att klara av vardagen. Dessa föreskrivs även inom Barn- och ungdomspsykiatrin eller inom habiliteringen. Vem som ansvarar för detta skiljer sig åt mellan olika regioner. Hjälpmedel kan vara exempelvis timstockar för att se över tidsåtgång, tyngdtäcken för att minska orolig sömn, anpassade kalendersystem. Nu för tiden finns många appar till datorer och mobila enheter som kan underlätta vardagen och som du kan ladda ner själv.

Det är vanligt att det finns andra psykiska och sociala problem när man har ADHD. Mår ditt barn psykiskt dåligt vänder du dig till barn-och ungdomsmedicinsk mottagning, vårdcentral eller BUP-mottagning.

Privata initiativ

Det finns en del patient- och anhörigorganisationer samt andra privata initiativ med bra information och stöd. Den största, och som också har mycket information på sin hemsida arrangerar kunskapsträffar på olika teman som föräldraskap, ekonomi, relationer etc. är Attention. Du anmäler dig själv till föreningen.

Andra sidor med bra information:

På engelska:

Myndigheters publikationer

Allt material som tas fram av myndigheter samlas på www.kunskapsguiden.se

Några exempel

Lättläst om ADHD hos barn och ungdomar, Socialstyrelsen, 2016.
Lättläst om ADHD hos vuxna, Socialstyrelsen 2016.
Stärkt stöd till barn som anhöriga: resultat och slutsatser från fem års utvecklingsarbete, 2016.
Stöd till barn, ungdomar och vuxna med ADHD, kunskapsstöd, Socialstyrelsen 2014.
Läkemedelsbehandling av ADHD hos barn och vuxna: Stöd för beslut och behandling, Socialstyrelsen 2014.
ADHD- diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet, SBU 2013.
Prioritering av kunskapsluckor: behandlingsmetoder vid ADHD, 2014.

Läs mer

Almer GM, Mandel Sneum M. ADHD hos barn och vuxna. Lund: Studentlitteratur; 2012.
Gillberg C. Ett barn i varje klass: om ADHD och DAMP. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2013.
Hellström A. Värt att veta om ADHD hos barn och ungdomar. Broschyr. Sinus AB; 2012.
Hellström A. Att vara förälder till barn med ADHD: så kan du underlätta vardagen för ditt barn. Habilitering & Hälsa, Region Stockholm; 2012.
Kadesjö B. Barn som utmanar: barn med ADHD och andra beteendeproblem. Socialstyrelsen; 2010.
Kutscher ML. ADHD: att leva utan bromsar. En praktisk vägledning. Stockholm: Natur & Kultur; 2010.
Roca Ahlgren M. Israelson Stenberg S. Coolt med ADHD. Trollhättan: Kikkuli förlag AB; 2014.
Westholm L. Föräldraboken om ADHD. Stockholm: Gothia fortbildning; 2014.

Sök till oss